Under 1930-talet jobbade jag ofta i skogen under vintrarna. Det var ett tungt och slitsamt arbete. Jag var i god fysisk form och tyckte att arbetet gick an. F\u00f6rtj\u00e4nsten var inte s\u00e5 h\u00f6g, men \u00e5 andra sidan hade man ingenting att spendera pengarna p\u00e5. P\u00e5 kv\u00e4llen tr\u00e4ffade man arbetskamraterna i timmerkojan. Ofta hade man en anst\u00e4lld kokerska som sk\u00f6tte math\u00e5llningen. Kv\u00e4llarna blev inte s\u00e5 l\u00e5nga f\u00f6r man beh\u00f6vde \u00e5terh\u00e4mta sig och sova. Om helgerna kunde det h\u00e4nda att man kunde fara till n\u00e5gon by i n\u00e4rheten f\u00f6r att tr\u00e4ffa folk.<\/p>\n\n\n\n
Den h\u00e4r vintern hade jag hamnat i skogarna runt Dabbsj\u00f6. Under v\u00e5rvintern jobbade vi h\u00e5rt f\u00f6r att kunna nyttja skaren under sena kv\u00e4llar och tidiga morgnar. Det kunde inneb\u00e4ra att det bara blev en fyra – fem timmar s\u00f6mn om natten. Fram\u00e5t p\u00e5skhelgen for alla utom jag, Erik Johanson och Artur Sj\u00f6kvist ifr\u00e5n timmerstugan. Vi jobbade h\u00e5rt och efter n\u00e5gra dagar var vi ocks\u00e5 klara.<\/p>\n\n\n\n
Erik och Artur for raka v\u00e4gen till Risb\u00e4ck. Jag valde att g\u00e5 \u00f6ver Dabbsj\u00f6 och en g\u00e5rd som heter Karlsberg och kommer fram till Risb\u00e4ck lite senare \u00e4n de gjorde. V\u00e4dret var fint och trakten vacker s\u00e5 jag hade en fin vandring. Fram\u00e5t kv\u00e4llen var jag i Risb\u00e4ck och n\u00e4sta dag tr\u00e4ffade jag gamla kamrater. Dagarna gick.<\/p>\n\n\n\n
Eftersom jag bott i skogen under vintern hade jag inte gjort av med s\u00e5 mycket pengar och hade cirka 500 kr efter avr\u00e4kning. Under vintern hade en agent kommit till timmerstugan och jag hade spenderat lite pengar p\u00e5 ett nytt fickur. Uret var i guld-dubble med springboett och h\u00e4ngde i en kedja. Man hade beh\u00f6vt vara kl\u00e4dd i frack f\u00f6r att passa till klockan.<\/p>\n\n\n\n
Den d\u00e4r agenten som for omkring i timmerkojorna och s\u00e5lde klockor, smycken, kameror och lite annat. Han var agent f\u00f6r \u201dSvenska Urdepoten\u201d i Malm\u00f6 som var verksamt fram till 1993.
Agenten gick under namnet \u201dKalle Gretason\u201d. Han var en mycket finurlig aff\u00e4rsman och det gick m\u00e5nga historier om honom. N\u00e4r han kom till v\u00e5r timmerkoja tog han upp sin v\u00e4ska med sitt stora sortiment av varor och broschyrer. Han hade f\u00f6rs\u00e4ljningskontrakt och sa att det var p\u00e5 avbetalning. Det var bra villkor p\u00e5 detta. \u201d Du skall inte betala mer \u00e4n att du kan l\u00f6sa ut varan n\u00e4r den kommer p\u00e5 Posten. Betala inget mer. N\u00e4r kravbreven kommer kastar du bara bort dem\u201d.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r man h\u00f6ll p\u00e5 att studera katalogen sa han s\u00e5 h\u00e4r: \u201dDet \u00e4r bara en som har betalt p\u00e5 riktigt och han blev intagen p\u00e5 sinnessjukhus i \u00d6stersund\u201d. D\u00e4r h\u00f6rde man hur det kunde g\u00e5 om man var dum nog. Jag fick h\u00f6ra liknande fr\u00e5n kamrater som tr\u00e4ffat honom i andra sammanhang. Det var inte konstigt att han fick sparken eftersom han hade s\u00e5 os\u00e4ker kundkrets.<\/p>\n\n\n\n
Min fina klocka r\u00e5kade jag tappa under en skogsgallring vid Br\u00e4nn\u00e5ker under sommaren. S\u00e5 gick det med den. Men nu kommer po\u00e4ngen.<\/p>\n\n\n\n
25 \u00e5r senare bor jag i Svedala tv\u00e5 mil \u00f6ster om Malm\u00f6. Jag har familj och arbete. En dag kommer ett brev fr\u00e5n \u201dSvenska Urdepoten\u201d i Malm\u00f6. Det var ett best\u00e4mt kravbrev om omedelbar betalning av en skuldf\u00f6rbindelse. Summan minns jag inte men det var lite \u00f6ver fyrahundra kronor. Jag undrade hur det kom dit h\u00e4n 25 \u00e5r efter min dumma klockaff\u00e4r vid Lomtj\u00e4rn.<\/p>\n
Visningar: 74<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Under 1930-talet jobbade jag ofta i skogen under vintrarna. Det var ett tungt och slitsamt arbete. Jag var i god fysisk form och tyckte att…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":128,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-1423","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1423","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1423"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1423\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1424,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1423\/revisions\/1424"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/128"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1423"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}