{"id":65,"date":"2021-02-23T16:01:08","date_gmt":"2021-02-23T16:01:08","guid":{"rendered":"https:\/\/minnen.36256ryd.se\/?page_id=65"},"modified":"2021-04-10T17:15:15","modified_gmt":"2021-04-10T17:15:15","slug":"dikanas-kyrka","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/doroteas-minen\/dikanas-kyrka\/","title":{"rendered":"DIKAN\u00c4S KYRKA"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e5gra minnen knutna till <\/strong>Dikan\u00e4s<\/strong> kyrka.<\/strong> (c:a 1917-18)<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Som bekant \u00e4r, var jag p\u00e5 Storbacken hos min morbror Jonas Kristoffer och hans hustru Margareta (Jimien\u00a0kallad)\u00a0f\u00f6dd\u00a0Stinnerbom,\u00a0fr\u00e5n 2-3 \u00e5rs \u00e5ldern till 1 juli 1922 d\u00e5 jag b\u00f6rjade skolan. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 mina morf\u00f6r\u00e4ldrar, Kristoffer och Dorotea\u00a0Jansson,\u00a0\u00e5tminstone de sista \u00e5ren av sitt liv.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 den tiden var det kyrkhelg i Dikan\u00e4s h\u00f6st och v\u00e5r och d\u00e5 samlades folk till kyrkliga f\u00f6rr\u00e4ttningar och f\u00f6r att tr\u00e4ffas. F\u00f6r de flesta blev det ett stort f\u00f6retag att ge sig till kyrkbyn men ocks\u00e5 gl\u00e4djefyllda turer. <\/p>\n\n\n\n

Jag kommer ih\u00e5g en h\u00f6st d\u00e5 vi var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n\u00a0Dikan\u00e4s\u00a0till Storbacken. Det var\u00a0Jimien\u00a0och\u00a0J\u00f4nen,\u00a0mormor och morfar, och s\u00e5 jag. Jag var liten och mormor och morfar gamla, s\u00e5 det gick nog inte fort\u00a0med\u00a0v\u00e5r f\u00f6rflyttning.\u00a0Vi\u00a0gick \u201cmorkorna\u201d och rodde efter sj\u00f6arna.\u00a0Det blev kv\u00e4ll och m\u00f6rkt och vi fick sl\u00e5 l\u00e4ger. Var, har jag ingen aning om, men jag minns trivseln.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren Sten Selander s\u00e4ger n\u00e5gonstans fr\u00e5n sina vandringar: \u201cD\u00e4r man har en eld har man ett hem\u201d. Det \u00e4r s\u00e5 sant.  
Vi satt runt den flammande elden omgivna av skyddande granar och m\u00f6rker. \u00c5t mat, Jimien och J\u00f4nen donade. S\u00e5 sm\u00e5ningom skulle vi sova och de tillredde en b\u00e4dd \u00e5t de gamla. Br\u00f6t granris och bredde p\u00e5 marken och \u00f6ver det n\u00e5got plagg. Sedan de gamla lagt sig bereddes n\u00e5got annat plagg \u00f6ver dem och ocks\u00e5 granris igen, \u00f6ver och omkring dem. D\u00e4r slutar minnet.  
Jag minns hur tryggt och gott det k\u00e4ndes i cirkel av ljus och v\u00e4rme. M\u00f6rkret var en skyddande v\u00e4gg. Inte n\u00e5got skr\u00e4mmande. <\/p>\n\n\n\n

_____________ <\/p>\n\n\n\n

Nu \u00e4r det v\u00e5r och vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till kyrkan i Dikan\u00e4s. Vi ror efter en sj\u00f6. Solen skiner, det glittrar i vattnet, p\u00e5 str\u00e4nderna \u00e4r det gr\u00f6nt. Detta \u00e4r bara Jimien, J\u00f4nen och jag. Vi g\u00e5r iland, vandrar uppf\u00f6r en sluttning och g\u00e5r in i ett hus. D\u00e4r sitter en ”aachka\u201d och gr\u00e4ddar v\u00e5fflor av blod-smet.  
Det hade jag aldrig sett f\u00f6rut och tyckte det var m\u00e4rkligt. Om vi \u00e5t n\u00e5got d\u00e4r minns jag inte, men jag minns hur det s\u00e5g ut n\u00e4r vi gick ner till sj\u00f6n igen, nedf\u00f6r sluttningen. Det gr\u00f6na, friska gr\u00e4set och alla blommorna. Redan d\u00e5 visste jag att \u201caachkan\u201d hette Boman och nu vet jag att sj\u00f6n var Dikasj\u00f6n.  <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 var det sj\u00e4lva\u00a0kyrkplatsen\u00a0och kyrkan. Jag minns sm\u00e5 gr\u00e5 timrade stugor. Var det kyrkstugor tro?\u00a0Vi bodde n\u00e4mligen i en s\u00e5dan inred med n\u00e5gra stolar, utdragss\u00e4ng och vid f\u00f6nstret ut\u00e5t v\u00e4gen ett bord.\u00a0Vid det bordet satt Lina Boman fr\u00e5n\u00a0Gielas\u00a0en g\u00e5ng, minns jag.\u00a0Hon var brud kl\u00e4dd i svart kl\u00e4nning och \u00f6ver huvud en slags vit sl\u00f6ja som gick ungef\u00e4r till midjan.\u00a0Vid \u00f6ronen fanns 2-3\u00a0fuxiablommor\u00a0dinglande.\u00a0Varf\u00f6r\u00a0tyckte jag att det var s\u00e5 m\u00e4rkv\u00e4rdiga och n\u00e4stan malplacerade. Och\u00a0var\u00a0fanns brudgummen Lars?\u00a0<\/p>\n\n\n\n

En annan brud minns jag ocks\u00e5. Det var ”laevie\u201d Priska n\u00e4r hon gifte sig med sin Olof Stinnerbom. D\u00e5 var Berta Stinnerbom och jag brudn\u00e4bbar och gick framf\u00f6r dem upp f\u00f6r kyrkg\u00e5ngen. Troligen med \u00e4ngsblommor i h\u00e4nderna. Jag k\u00e4nde mig mycket h\u00f6gtidlig. Efter\u00e5t fick vi var sin femma (det m\u00e5ste vara en svindlande summa) och d\u00e4rtill ett halsband av p\u00e4rlor. Hela brudf\u00f6ljet i samedr\u00e4kter s\u00e5klart. <\/p>\n\n\n\n

Det fanns ingen orgel utan psalms\u00e5ngen leddes av f\u00f6rs\u00e5ngarna, de tv\u00e5 klockarna.\u00a0Patriarkaliska m\u00e4n var och en p\u00e5 sitt s\u00e4tt. B\u00e5da hade helsk\u00e4gg och pondus. Klockare Stinnerbom fr\u00e5n\u00a0Krutberg, kl\u00e4dd i st\u00e5tlig samisk helgdags dr\u00e4kt var kortare \u00e4n sin kollega,\u00a0klockare\u00a0V\u00e4sterlund\u00a0fr\u00e5n\u00a0Dikan\u00e4s.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns en del st\u00f6rre hus ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s, bland annat Bergmans.\u00a0Tror det \u00e4r samma hus som nu. Det st\u00e5r p\u00e5 backen mittemot kyrkan. Fr\u00e5n det stora k\u00f6ket d\u00e4r har jag ett mycket tragiskt minne. Jag var d\u00e4r med ”Jimien\u201d. Vid v\u00e4ggen vid f\u00f6nstret var en pojke p\u00e5 11 – 12 \u00e5r fastkedjad med \u201cvide klave\u201d runt halsen.\u00a0Han var lite orolig och lyckades komma loss, hoppade ut genom det \u00f6ppna f\u00f6nstret och sprang iv\u00e4g. Jag ser hur han p\u00e5 snabba ben ystert ilar iv\u00e4g\u00a0nerf\u00f6r\u00a0backen fr\u00e5n huset och mellan bj\u00f6rkstammarna uppf\u00f6r kyrkbacken. Sedan vidtog en jakt efter honom och han inf\u00e5ngades.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n

Visningar: 100<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e5gra minnen knutna till Dikan\u00e4s kyrka. (c:a 1917-18) Som bekant \u00e4r, var jag p\u00e5 Storbacken hos min morbror Jonas Kristoffer och hans hustru Margareta (Jimien\u00a0kallad)\u00a0f\u00f6dd\u00a0Stinnerbom,\u00a0fr\u00e5n 2-3 \u00e5rs \u00e5ldern…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":59,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-65","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/65","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=65"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/65\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":747,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/65\/revisions\/747"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/59"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=65"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}