{"id":97,"date":"2021-02-23T16:52:09","date_gmt":"2021-02-23T16:52:09","guid":{"rendered":"https:\/\/minnen.36256ryd.se\/?page_id=97"},"modified":"2021-02-27T17:56:41","modified_gmt":"2021-02-27T17:56:41","slug":"klas-engebrand","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/andra-minnen\/klas-engebrand\/","title":{"rendered":"KLAS ENGEBRAND"},"content":{"rendered":"\n

Klas Engebrand, f. 1918, Borkan<\/h1>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Klas Engebrand<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Jag var och arbeta som dr\u00e4ng hos en Tomas Lambert Klementsson i Storbacken d\u00e5 han kom och sa: H\u00f6r du Klas, ta lill svarth\u00e4sten och far till Kroken. Du kan f\u00f6lj med en Johannes i F\u00e4ttjarn \u00e5 en Per Olov d\u00e4r p\u00e5 Svalgon\u00e4s.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 lasta vi k\u00f6rskrindan med de bytesvaror som skulle med. D\u00e4ri lastades f\u00f6ljande: sm\u00f6r, ost, getost och torkad mesost, n\u00e5gra harar, hermelinskinn och ganska m\u00e5nga renstekar (l\u00e5r) och renbogar. Sedan var det nog drygt 300 ripor och \u201dnalta gr\u00e5 f\u00e5gel\u201d. N\u00e4sta morgon selades Svarten p\u00e5 och f\u00e4rden p\u00e5b\u00f6rjades.<\/p>\n\n\n\n

Det var i mitten av Mars s\u00e5 det var \ufb01nt skarf\u00f6re som bar h\u00e4sten utan trugor. Det gick fort genom bj\u00f6rkskogen och sedan v\u00e4sterut efter sj\u00f6n upp till en Johannes i F\u00e4ttjarn. D\u00e4r var redan en P\u00e4r Olov. Kristina hade kokat kaffe som vi drack och sedan s\u00e5g vi \u00f6verh\u00e4starna en sista g\u00e5ng. K\u00e4nde p\u00e5 lasten s\u00e5 den satt fast ordentligt, man drog \u00e5t remmen \u201dut\u00e5 h\u00e5len\u201d, d\u00e4refter bar det iv\u00e4g.<\/p>\n\n\n\n

Du vet, vi hade \u201dpinglen p\u00e5 h\u00e4sta\u201d och det l\u00e4t s\u00e5 vackert n\u00e4r vi for fram genom bj\u00f6rkskogen, det var soligt och fint om dagen. \u201dRipen skratte\u201d och \ufb02\u00f6g omkring i bj\u00f6rkbackarna d\u00e4r vi for fram. Det gick otroligt l\u00e4tt f\u00f6r h\u00e4starna att dra. Vi tog rakt upp efter myrdragen v\u00e4ster om Gielas mot Gottern till. Det var fram p\u00e5 dagen d\u00e5 vi kom till Vardofj\u00e4ll och d\u00e4r \ufb01ck h\u00e4starna h\u00f6 och vatten samt vila ut lite och vi \ufb01ck oss kaffe och lite till livs.<\/p>\n\n\n\n

En Johannes hade en r\u00f6kt rensida med sej som vi karvade ur och \u00e5t. Mor Anna hade s\u00e4nt med lappkaka och \u201dhemsm\u00f6r\u201d \u00e5 den fetosten som var s\u00e5 himmelskt go. Vi karva ur den i kaffet och de blev store \ufb02ottstj\u00e4rnor som \ufb02\u00f6t ovanp\u00e5 kaffet.<\/p>\n\n\n\n

Det var s\u00e5 pass \u201dluft kallt\u201d s\u00e5 vi \u00f6verenskom att l\u00e5ta h\u00e4starna forts\u00e4tta utan trugor f\u00f6r skaren borde h\u00e5lla till \u00c5tnikstugan d\u00e4r vi skulle \u00f6vernatta, och det gick bara bra. Skaren h\u00f6ll och f\u00f6re kv\u00e4llsm\u00f6rkret var vi framme i \u00c5tniken. D\u00e4r var det att skotta sn\u00f6 fr\u00e5n stalld\u00f6rren s\u00e5 att vi tog oss in med h\u00e4starna och kunde sela av och ge dem h\u00f6 och vatten. D\u00e4refter var det dags att t\u00e4nka p\u00e5 sej sj\u00e4lv .G\u00f6ra upp eld i spisen s\u00e5 att det blev plusgrader inomhus, ta in \u201dl\u00e5ngullf\u00e4llen\u201d s\u00e5 att den fick v\u00e4rmas upp, hugga ved s\u00e5 att det fanns f\u00f6r natten samt \u201dtorrved\u201d f\u00f6r dom som kom till stugan n\u00e4sta g\u00e5ng. En P\u00e4r Olov gick till kallk\u00e4lla f\u00f6r att h\u00e4mta vatten, de finns en klar och \ufb01n kall k\u00e4lla s\u00f6der om stugan. N\u00e4r han kom in sa han, g\u00e5 ut s\u00e5 ska ni f\u00e5 h\u00f6r p\u00e5 vargmusik.<\/p>\n\n\n\n

Jag och en Johannes gick ut och lyssna \u00e5 du vet de var s\u00e5 n\u00e4r \u201dt\u00e5ren ha velle komme fram deri \u00f6ga\u201d. De var \ufb02era vargar som yle i kapp s\u00f6der om stugen mot Bovlon till, det k\u00e4ndes som kusligt minns jag.<\/p>\n\n\n\n

Vi laga oss mat om kv\u00e4llen mins jag, de var nog lite kall p\u00e4ren jag stekte upp till samman med kokt ren k\u00f6tt som dom hade skickat med som f\u00e4rdkost. Sedan, n\u00e4r vi \u00e4tit, var det bara att g\u00e5 ut och kv\u00e4llspiss men d\u00e5 hade vargarna tystnat och sedan in \u00e5 l\u00e4gga mera ved p\u00e5 elden och kryp ner under f\u00e4llen och f\u00f6rs\u00f6ka sova. Men du vet, de var som kallt tyckte jag, sa Klas Engebrand \u00e5 skrattade gott och hj\u00e4rtligt, samt torkade bort snusen som envetet rann i strida str\u00f6mmar efter hakan och bildade sifferkombinationen 11111.<\/p>\n\n\n\n

Jag fortsatte att fr\u00e5ga och Klas ber\u00e4ttade med inlevelse b\u00e5de med r\u00f6stresurser och med armr\u00f6relser. Du f\u00f6rst\u00e5 p\u00e5 morgonen n\u00e4r vi vaknade och skulle koka kaffe s\u00e5 hade vattenhinken st\u00e5tt p\u00e5 golvet vid \u201dd\u00f6ra\u201d \u00e5 d\u00e5 hade det frusit is p\u00e5 vattnet under natten, inte var det n\u00e5gon \u201dv\u00e4rmeb\u00f6lje\u201d precis. Men vi koke oss kaffe och \u00e5t lite och sen var det att se till h\u00e4starna, se \u00f6ver selarna och b\u00f6rja sela p\u00e5. De \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n \u00c5tniken och till Kroken, c:a tv\u00e5 mil s\u00e5 den biten gick fort.<\/p>\n\n\n\n

Vi kom f\u00f6rst till Fj\u00e4llstugan. De var familjen Iversen som f\u00f6restod den sista utposten mot Sverige. Axel Iversen var anst\u00e4lld \u00e5t Norskastaten som tillsynsman. Han var \u00e4ven tullare, men jag vet d\u00e5 inte n\u00e5gon som vart ertappad med n\u00e5got olagligt.<\/p>\n\n\n\n

Ibland hade dom tagit hem varor till fj\u00e4llstugen s\u00e5 man slapp fara ner till Kroken, och de var ju bra f\u00f6r man spara en mil tack vare det. Vi k\u00f6rde d\u00e5 i alla fall ner till Kroken d\u00e4r vi gjorde aff\u00e4rer med en Anders Estenssen. De fanns stall och husrum i Kroken s\u00e5 att vi sov \u00f6ver d\u00e4r s\u00e5 h\u00e4starna \ufb01ck vila ut riktigt. P\u00e5 morgonen sn\u00f6a det ordentligt men vi lasta skrindorna med varorna som vi bytt till oss, de var mj\u00f6l, socker, salt, kaffe, te, och n\u00e5gra liar, fotogen, spik, tio hel liters \ufb02askor konjak, de mins jag som i g\u00e5r. Ja det var s\u00e4kert mer, men de som jag r\u00e4kna opp nu var v\u00e4l de viktigast. Sen band vi trugorna p\u00e5 h\u00e4starna sp\u00e4nde f\u00f6r och b\u00f6rjade \u00e5terresan.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsta dagsetappen gick till fj\u00e4llstugen d\u00e4r vi l\u00e5g \u00f6ver f\u00f6r de hade sn\u00f6a s\u00e5 mycket och det gick v\u00e4ldigt tungt uppefter \u201dlia\u201d s\u00e5 ibland \ufb01ck vi hj\u00e4lp till att styr p\u00e5, men fram kom vi.<\/p>\n\n\n\n

Dagen d\u00e4rp\u00e5 k\u00f6rde vi till \u00c5tniken. De hade nog vr\u00e4kt ned en dryg halvmeter sn\u00f6 under de dygnen, fy h\u00e5len va de gick tungt f\u00f6r h\u00e4sta. Innan vi var framme vid stugan s\u00e5 yrde de s\u00e5 man h\u00f6ll inte p\u00e5 att se vart k\u00f6rv\u00e4gen gick. De gick fort att f\u00e5 n\u00e5gorlunda varmt i stugan, sedan var det att laga sej kv\u00e4llsmat. Vi hade f\u00e5tt k\u00f6p med oss lite mj\u00f6lk n\u00e4r vi for fr\u00e5n fj\u00e4llstugen \u00e5 s\u00e5 koka vi oss en god gr\u00f6t minns jag utav \u201dNorskmj\u00f6le\u201d. Efter de somna vi direkt, du f\u00f6rst\u00e5 man bli ju s\u00e5 tr\u00f6tt n\u00e4r man ha \u00e4tit god mat.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi vakna var det \ufb01nt v\u00e4der och vi hade selat p\u00e5 och st\u00e4llt i ordning stugan innan de hade hunnit ljusna. De gick bra \u00e5 k\u00f6r men n\u00e4r vi kom strax innan Vardofj\u00e4ll blev h\u00e4sta orolig s\u00e5 vi f\u00f6rstod att dom f\u00e5tt vind av varg. Och mycket riktigt, vargarna hade kommit s\u00f6derifr\u00e5n Lasterfj\u00e4llet och g\u00e5tt \u00f6ver k\u00f6rv\u00e4gen och norr\u00f6ver upp mot Vardofj\u00e4llet. De var p\u00e5 morrons natten dom hade g\u00e5tt f\u00f6r sp\u00e5ra hade inte hunnit frys. Men vi fortsatte till Vardofj\u00e4ll och var in till en Nils Bengtsson och d\u00e4r blev vi bjudna p\u00e5 kaffe. Vi ber\u00e4ttade om varg sp\u00e5ren \u00e5 d\u00e5 sa en \u201dBenges Nilsson\u201d som han ofta kallades f\u00f6r att de var p\u00e5 tok f\u00f6r mycket djur runt Vardofj\u00e4ll. Men han hade tillit till vargj\u00e4gare Enocsson som h\u00f6ll till vid Ransardalen och Remdalen. Denne skulle s\u00e4kert g\u00f6ra proceduren kort med, \u201dv\u00e4rj n\u00e4ttjena\u201d om han hinn opp dem som han uttryckte det.<\/p>\n\n\n\n

Vi drack ur kaffet, tacka f\u00f6r oss, sen k\u00f6rd vi i ett k\u00f6r till Gielas, d\u00e4r \ufb01ck \u201dh\u00e4sta vil\u201d och vi f\u00f6rst\u00e4rkt oss lite. Sen bare iv\u00e4g efter F\u00e4ttjarn. Vi skildes d\u00e4rp\u00e5 sj\u00f6n. En P\u00e4r Olov for rakt \u00f6ver berget till Svalgon\u00e4s. Jag \u00e5 Lill Svarten for \u00f6sterut till Storbacken. De va s\u00e5 \ufb01nt m\u00e5nsken. Man s\u00e5g \u201dskuggen t\u00e5 bj\u00f6rken\u201d de var ljust som p\u00e5 dagen n\u00e4r man s\u00e5g norrut mot Valfj\u00e4lle. N\u00e4r jag kom mitt f\u00f6r Nyg\u00e5rd m\u00e5ste jag stanna av och njut av den majest\u00e4tiska vy som d\u00e4r bredde ut sej med det st\u00e5tliga fj\u00e4llet Daune i s\u00f6der, och det m\u00e4ktiga Borkafj\u00e4llet i sydost. Detta m\u00e5nljus och trolska sken blev n\u00e5got som etsade sej fast p\u00e5 n\u00e4thinnan f\u00f6r mej. Ljudet fr\u00e5n h\u00e4stpinglan tillsammans med k\u00f6lden som bet i kinderna och sn\u00f6n som knarrade under medarna, \ufb01ck mig att k\u00e4nna en enorm v\u00f6rdnad f\u00f6r den m\u00e4ktiga tavla som Gud fader m\u00e5lade upp och f\u00f6revisade f\u00f6r mig, fattiga arma m\u00e4nniska, sade Klas med darr p\u00e5 r\u00f6sten.<\/p>\n\n\n\n

Man k\u00e4nner tydligt inlevelsen i det Klas ber\u00e4ttar om denna vackra men kalla kv\u00e4ll.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 fortsatte Klas. Sen jag st\u00e5tt och sett hur m\u00e4ktigt vackert allt var s\u00e5 smacka jag p\u00e5 h\u00e4sten och fortsatte. N\u00e4r jag kom hem var en Tomas ute och v\u00e4nte f\u00f6r han trodde att de hade h\u00e4nt n\u00e5ge allvarligt n\u00e4r h\u00e4st pingla tystna v\u00e4st i bj\u00f6rkbacken. Men d\u00e5 ber\u00e4tta ja f\u00f6r han va vackert jag hade sett \u00e5 d\u00e5 sa en Tomas, du ha blicken Klas f\u00f6r naturen och de ska du vara stolt \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n

Sen lasta vi av lasset och st\u00e4llde in Svarten i lag\u00e5rn. Gav han h\u00f6 \u00e5 vatten torka av en rim samt klappa om en innan jag st\u00e4ngt lag\u00e5rsd\u00f6rren. Sen gick jag in och d\u00e4r hade mor Anna st\u00e4llt fram maten \u00e5 de var varmt \u00e5 sk\u00f6nt. \u201dDen natta somna jag ovagge\u201d, avslutade Klas sin ber\u00e4ttelse.<\/p>\n\n\n\n

Under tiden han pratat hade h\u00f6gen med snuspapper v\u00e4xt p\u00e5 bordet. Ute stod den skira midsommargr\u00f6nskan som intensivast. Jag fr\u00e5gade Klas om det gick bra att han kunde f\u00f6lja med ut s\u00e5 att jag \ufb01ck fotografera honom och det gick det. Jag bad honom st\u00e4lla sej bredvid en bj\u00f6rk och jag tog n\u00e5gra foton av denne reslige fj\u00e4llens son som hade haft t\u00e5lamod att besvara mina ny\ufb01kna fr\u00e5gor och som givit mej denna intressanta ber\u00e4ttelse. <\/p>\n\n\n\n

Innan jag \u00e5kte fr\u00e5ga Klas. T\u00e4nk du fara \u00e5t Fatmomakke \u00e5 \ufb01ra midsommar?<\/p>\n\n\n\n

Nej ja blir nog hemma, sa jag. Du har ber\u00e4tta s\u00e5 h\u00e4nf\u00f6rande s\u00e5 jag orkar nog inte. Bara av att ha h\u00f6rt dig ber\u00e4tta k\u00e4nns det som om jag har f\u00e5tt tr\u00e4ningsv\u00e4rk utav att ha styrt p\u00e5 skrindan mellan fj\u00e4llstugan och \u00c5tniken, \u00e5 f\u00f6rresten har jag just nu b\u00f6rjat f\u00e5 igen k\u00e4nseln i f\u00f6tterna, sedan den intensiva k\u00f6lden som brukade f\u00f6rekomma efter F\u00e4ttjarn, som du ber\u00e4ttade om. Vilket \ufb01ck Klas att ta n\u00e5gra hambosteg och uppbringa ett sju helsikes hj\u00e4rtligt skratt, innan jag satte mej i bilen vinkade vi intensivt till varandra och jag h\u00f6rde Klas ropa.<\/p>\n\n\n\n

”DU VET JU VARS JA BO!”<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 v\u00e4g hem k\u00e4nde jag vilken rikedom det var att f\u00e5 umg\u00e5s med dessa m\u00e4nniskor som byggt upp kroppen med tungt och slitsamt arbete. Och slitit ut densamma med \u201dmyrfor h\u00e4ssjning\u201d, timmerhuggning med svans samt \u00e4tit kallgr\u00f6ten och druckit k\u00e4rnmj\u00f6lka till s\u00f6ndags vard.<\/p>\n\n\n\n

Dessa m\u00e4nniskor \u00e4r mina v\u00e4nner. <\/p>\n\n\n\n

Ok\u00e4nd skribent<\/em><\/p>\n\n\n\n

(Kan vara Bo Lundmark)<\/p>\n

Visningar: 178<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Klas Engebrand, f. 1918, Borkan Jag var och arbeta som dr\u00e4ng hos en Tomas Lambert Klementsson i Storbacken d\u00e5 han kom och sa: H\u00f6r du…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":102,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-97","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/97","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=97"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/97\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":778,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/97\/revisions\/778"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/102"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/36256ryd.se\/minnen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=97"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}