Wikipedia om Atostugan
Atostugan är en timmerstuga inom området för Vapstens sameby, i Tärna socken i Storumans kommun, nära Atoklimpen. Den byggdes av den samiska familjen Tomas och Anna Klementsson, som dessförinnan omkring 1920 byggt en torvkåta i trakten. Atostugan stod klar 1925, trots att det då var förbjudet för samer att uppföra fasta byggnader.
Atostugan liggerpå Risbäckens sommarviste, som är en gammal samisk boplats och som finns belagd i litteraturen från 1700-talet. Renskiljningsplatsen ligger några hundra meter från huset, mot Risbäcken till. Där byggdes från 1890-talet renskiljningsgärden.
Den lilla Atostugan byggdes utan byggnadstillstånd vid en tidpunkt då det var förbjudet för samer att uppföra permanenta byggnader i fjällområdet. Det uppstod bråk om bygget, då lappfogden uppmanade till rivning, och detta medverkade till att lagstiftningen förändrades och från 1928 tilläts samerna att bygga för den svenska kulturen konventionella hus. Atostugan användes senare mellan 1928 och 1945 också som lärarbostad vid en nyinrättad kåtaskola på platsen. Skolan bestod av tre kåtor: en för undervisning, en för måltider och en som sovsal. Efter kåtaskolans nedläggning undervisades samebarn i en nybyggd nomadskola i Tärnaby.
Atostugan, Joesjö. Atostugan byggdes av Tomas Lambert Klementsson med hjälp av norska bönder som lejdes för bygget. Arbetsmaterial köptes i Norge och transporterades upp till stugan på vinterföre. Stugan byggdes utan tillstånd då lappar var förbjudna att bo i hus. Bygget anmäldes och rivning stoppades efter ingripande av landshövding, Rosen. Han och frun hade varit på besök och blivit goda vänner med familjen. Enligt Dorotea, min mor, ringde Anna Klementsson sin vän, landshövdingsfrun, och berättade om eländet.
Atostugan utgör numera entré til det 2005 inrättade Atoklimpens kulturreservat.
Galleriet visar en del av familjens kort från tiden i Atostugan. Fotografen är okänd.
Visningar: 159