Dorotea berättar om släkten i ett brev till Sigrid Kristina Johanssons dotter Tea i Västerås
Kristoffer Johansson f 1844 / Dorotea Andrsdotter Nejne f 1844
Vår morfar, Kristoffer Johansson f 1844, var skattelapp men förlorade sina renar i naturkatastrof. På den tiden gavs ingen hjälp som nu, utan han fick försörja sig på annat sätt. Han blev hästgetare i Siksjö. Det vill säga, han vallade böndernas hästar i skogarna och fick betalt i natura men även kontanter. Mormor, Dorotea Andrsdotter Nejne f 1844, blev “kogetare”. Hon följde korna under dagen och såg till att de hölls samman och att de hittade bete. Hon föste hem dem på aftonen till mjölkningen och sedan till sommarladugården. Det sörjde sina renar och gruvade sig mycket för sin försörjning. Det visade sig att allt ordnade sig för dem. Bönderna byggde ett hus till sina getare och månade om dem på bästa sätt. De fick det ekonomiskt bra och var mycket omtyckta i byn. Så berättade min mor, Anna Alexandra Kristoffersdotter f 1891. På gamla dar borde de hos sin äldste son, Jonas Kristoffer Joansson f 1872, på Storbacken. Jag minns dem från den tiden eftersom jag också bodde där. Morfar var spenslig och rak i ryggen och hade grått uppåtkammat hår. Mormor var blid och mjuk i sättet. Tråkigt nog blev hon blind. Båda var mycket gudfruktiga. Det sades att hårda ord och eder inte förekom i hennes närvaro. Kom Dorotea tystnade automatiskt ohövligt tal.
Jonas Kristoffer Johansson f 1872
Morbror Jonas var gift med Margareta Barruk och de var barnlösa. Det var därför de vill ha hand om mig, Dorotea Kristina Klementsson f 1915, när jag var liten. När jag började skolan togs jag hem till Autostugan. De köpte Storbacken och blev bofasta med kor, häst och smådjur. Tyvärr omkom morbror Jonas midsommarafton 1931. Han hade köpt sig en nymodighet, en cykel. Han cyklade till Kittelfjäll där han var med på Frälsningsarméns möte. På hemvägen förlorade han kontrollen över cykeln i nerförsbacken och slog huvudet i vägräcket. Döden var nog ögonblicklig. På platsen restes ett kors som finns kvar än i dag. Allt var mycket tragiskt och moster Margareta, “Jimien” kallad, var förtvivlad. Hon ville att mina föräldrar, Tomas Lambert Klementsson och Anna Alexandra, skulle ta över Storbacken och så blev det. Min far, Tomas Lambert, vad då rensame inom Vapsten, Tärna.
Anders Kristoffersson
Morbror Anders vet jag inte mycket om. Som ung blev han rendräng och flyttade till Ammarnäs. Kommunikationerna var bristfälliga på den tiden. Vet att han gifte sig, men hans barn är för mig obekanta.
Katarina (Karin) Elisabeth
Moster Karin hade vi mycket umgänge med. Hon var vänlig, givmild och omtänksam. Hon gifte sig med Per Lindblom från Maria församling i Stockholm. Han var nasare. De hade hus i Hedvik inom Lycksele församling. I Hedvik bodde vi på vintrarna ibland.
Hon hade tre barn.
Carl Gran hette hennes äldste son och han utvandrade till Amerika som yngling. Min mor fick ett livstecken ibland. Han skaffade sig en farm, men med tiden försvann för oss.
Astrid, hennes dotter minns jag som glad, konstnärlig och positiv. Hon gifte sig med Nils (Nicke ) Axelsson och de bosatte sig i Ström, Tärna. Hennes dotter Gerd bodde i Västerås. Greta bodde i Märsta. Två söner lever, men äldste sonen, Gösta, dog häromåret. Gösta bodde i Vilhelmina. Träffar hans son Anders ibland. Han är skogs tjänsteman.
Torkel är gift men barnlös. Han ligger på långvården i Lycksele och mår inte bra. Som ung körde han motorcykel, förlorade ett ben i en trafikolycka och har haft “fantomsmärtor” sedan dess. Han har klarat sig mycket bra med sin protes. (Jag, Dan Fjällström, mins Torkel när han satt på en stol i västra rummet i Gammelstugan på Storbacken. Han sa till mig och min bror att komma fram och så visade han en fin kniv. Till vår stora förskräckelse stötte han plötsligt kniven i benet genom byxan och där stod den och darrade. Vi visste inte då att han hade träben.)
Maria Dorotea Johansson f 1881
Moster Maria (Maja), ogift och barnlös. Hon bodde mycket hos oss och hjälpte till med ett och annat. Lätt till humöret och hade många vänner. Sista tiden bodde hon på ålderdomshemmet i Dikanäs. Kom ofta på besök.
Sigrid Kristina Johansson f 1886
Moster Sigrid har jag bara tidiga minnen av. Minns att hon var på Storbacken och hon sysselsatte sig mycket med mig. Bland annat läste vi i min ABC bok. På baksidan av boken fanns bilden av en tupp. Den värpte när barnen var flitiga sades det. En morgon låg fyra karameller under pärmen. Fyra polkagrisar. Jag visst nog vem som hade lagt dit dem men spelade med. Jag har hört berättas att hon var trött och sjuk sista gången men gick ändå till Dikanäs (40 km).
Hennes dotter Thea brevväxlade jag med sedan vi lärt oss skriva. Jag träffade inte henne förrän vi var tonåringar. Hon var hos oss på Storbacken några veckor en sommar och vi gjorde utflykter, hon och jag.
När jag var lärare inom nomadskolan i Håkafot, Frostvikens kommun, var hon i tjänst hos en bonde i Böle, Lit. Jag blev ditbjuden över ett påsk lov. Hon var som barn i huset förstår jag. Jag minns att jag mycket beundrade allt gediget hemvävt och hemsnickrat och de stora, vackert inredda rummen. Vi var på en del fester. Husbondfolket var engagerade i EFS.
Med tiden blev våra kontakter sporadiska. Långt senare fick jag livstecken från henne. Då bodde hon i Västerås och hade familj.
Moster hade även dottern Gunni som jag inte vet ngt om.
Anna Alxandra Kristoffersdotter g. Klementsson
Sist kommer, Anna Alexandra, min mor. Vi var sex syskon men Jonas dog 25 år gammal. Jag är äldst och Jonas var nummer två.
Anders är ogift och bor i Trollhättan. Under sommaren är han på Storbacken.
Elsie, distriktssköterska, är gift med Axel Rydberg. Barnlös och bor i Vännfors, Vännäs.
Göta Lovisa, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet, är gift med Hans Bäckman. De har tre barn, Nils, Lena och Ulf.
Erik bor permanent på Storbacken och är gift. Han har två barn.
Mina två barn heter Dan och Bo. Bo har gått bort och Dan bor i Ryd, Småland. Han är gift och har två barn.
Dototea Kristina Fjällström f Klementsson
Visningar: 62